Tidlös enkelhet

För hundra år sedan fanns det inte tv-apparater som vi känner igen dem idag. På ett decennium har vi alltså gått från att i princip inte ha några tv-apparater alls – i varje fall inte kommersiellt tillgängliga – till att gå omkring med skärmar i handen. 
Våra mobiltelefoner erbjuder oss numera det mesta vi behöver i form av praktiska lösningar för vardagslivet. Allt från något så enkelt som att ta reda på vad tiden är till att kommunicera via video, betala räkningar och göra våra jobb.

Mitt i allt detta så kommer det samtidigt en motrörelse. Det brukar ju faktiskt vara så – någonstans börjar pendeln svänga tillbaka. Efter att nästan ha varit bländade av den där skärmen på våra smarta telefoner så börjar vi hitta tillbaka till andra värden. Det blir plötsligt viktigt att kunna varva ned och inte vara tillgänglig hela tiden.

Trots allt var det bara för 25 år sedan som man var tvungen att vara hemma om man ville ringa någon. Att nu kunna nå varandra nästan var som helst, dessutom med rörlig bild, är evolutionärt fortfarande alldeles nytt.

Därför finner vi stigarna ute i skogen igen. Det finns ro på platser dit mobilsignalerna fortfarande inte når. Här kan vi känna oss jordade och kanske också mer som oss själva.
Plötsligt gräver vi fram den där gamla klockan och lämnar in den på klockreparation. Det är ett enkelt sätt att slippa lockas in i telefonens värld bara för att vi behövde kolla upp vad tiden var. Ett tidlöst och snyggt armbandsur kan dessutom skänka oss en sorts estetisk stimulans som inte mobilen kan svara upp till.

Det är lustigt hur det blir i slutändan. Idag får man alltså anstränga sig för att leva livet mer avskalat. Det säger en hel del om våra tider och hur bekväm tillvaron har blivit.
Bekvämt betyder dock inte per definition utvecklande.